2 mars

Riksbankschefen Ingves kom med en intressant artikel för några dagar sen. Det handlar om Riksbankens projekt med e-kronan, att medborgare ska kunna ha ett konto direkt hos Riksbanken där man kan ha kronor i digital form. Man kan spekulera om varför man driver detta, men jag hoppas verkligen att man genomför det här projektet. Det skulle öppna möjligheter för staten att få en ökad kontroll över penningsystemet. Antingen kan man skapa äkta kronor, i motsats till privatbankernas krediter, och sätta in på medborgarnas riksbankskonton, eller skapa kronor för att genomföra projekt som är nödvändiga för samhällsnyttan.
Jag har skrivit mina funderingar om det som sägs mellan citaten från artikeln, för att bättre försöka förstå det som sägs.
Artikeln publicerades på DN men på en betalsida men den finns också på Riksbankens sida – Framtidens betalningar och lagskydd för svenska kronor

Att kunna betala och få betalt för varor och tjänster är en förutsättning för ett fungerande samhälle. På samma sätt som vi räknar med att det kommer vatten när vi vrider om kranen, eller att lampan tänds när vi slår på strömbrytaren, räknar vi med att betalningar kan genomföras snabbt och säkert.
Riksbanken spelar här en viktig roll: Dels ger Riksbanken ut det lagliga betalningsmedlet kontanter, dels ansvarar Riksbanken för Rix. Rix är Sveriges centrala betalningssystem för betalningar mellan banker, clearinginstitut med flera. Det är detta system som gör det möjligt för en banks kunders transaktioner att nå en annan banks kunder. På båda dessa områden står vi nu i en brytningstid.

Den näst sista meningen där, om Rix. Det är alltså inte bara så att i stort sett samtidigt som det noteras ett minus på betalarens konto så noteras det ett plus på mottagarens, när det handlar om två olika banker. Utan först måste banken som betalningen kommer från föra över den aktuella summan till motttagarbanken inom Rix-systemet, där bankernas tillgångar av äkta kronor, riksbanksskapade elektroniska kronor finns. Sen kan ett plus på mottagarkontot noteras.

Först en kort blick bakåt. Riksbanken har funnits sedan 1668 och vi firar i år vårt 350-årsjubileum med start i Luleå i veckan. Under hela denna tid har vi gett ut kontanter. När affärsbankerna växte fram under mitten av 1800-talet fick de till en början ge ut egna privata sedlar, men efter en lång politisk debatt renodlades rollerna; Riksbanken fick, likt många andra centralbanker, monopol på sedelutgivningen 1904 och bankerna fick ansvar för den kommersiella utlåningen.

Bankerna gav ut egna sedlar. Hm, hur då? Troligen på samma sätt som bankerna nu skapar betalningsmedel, dvs när de ger lån. På den tiden stod staten säkert inte som garant för bankerna när det krisade till sej, utan de fick gå i konkurs när det började gå rykten om att någon bank var på obestånd och för många krävde ut sina pengar samtidigt.

Ett skäl var att de privata bankerna tjänade stora pengar på sedelutgivningen, vilket väckte irritation på vissa håll. Ett annat var att man ville få en stabilare ordning för att hantera finansiella kriser. Den teknologiska utvecklingen ledde senare till att Riksbanken gav ut kontanter till allmänheten och elektroniska pengar till stora finansiella institut, medan bankerna gav ut elektroniska pengar till allmänheten i form av inlåning på bankkonto. Nu betalar allt fler med kort, men Riksbankens kontanter har alltid funnits i bakgrunden som ett enhetligt, pålitligt och allmänt accepterat betalningsmedel – och därtill tillgängligt för alla.

De tjänade stora pengar på detta. Ja på samma sätt som de tjänar stora pengar på att skapa digitala betalningsmedel idag. De betalade för kostnaderna för tryckning av sedlarna och begärde sen ränta för det belopp som trycks på sedlarna. En stabilare ordning behövde den bankoligark-kontrollerade staten. Genom att staten stod för sedelutgivningen och därmed gav penningsystemet större förtroende? Men privatbankerna fortsatte att skapa betalningsmedel när de gav lån, i form av kontonoteringar som var ett löfte om kontanter när så begärdes?
Lite konfunderande uttryckt det där – ”bankerna gav ut elektroniska pengar till allmänheten i form av inlåning på bankkonto” – borde det inte hellre stått ”i form av utlåning på bankkonto”? Eller menar man att kunden fått ett lån som denne sen satt in på sitt konto, en inlåning?
Riksbankens kontanter har alltid funnits i bakgrunden ja, vi har haft bilden av sedlar och mynt framför oss när vi sett kontosumman hos banken. Och det har ju funkat varje gång, att vi har fått kontanter när vi så har begärt. Fast det har blivit betydligt besvärligare på senare år. Numera ska man ses på med misstänksamhet om man hanterar kontanter.

Enligt riksbankslagen är svenska kronor, i form av sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken, lagliga betalningsmedel. Riksdagen har därmed gett kontanter en särställning som betalningsmedel. Denna särställning får emellertid i dag ensidigt förhandlas bort av handel och banker. Det betyder att det inte finns någon skyldighet att i handeln acceptera kontant betalning eller för banker att befatta sig med kontanter.

Hm, ”riksdagen har gett kontanter en särställning som betalningsmedel”, som privatbankerna har tillåtits att missbruka. Genom att de skapar betalningsmedel när de ger lån, på samma sätt som när de förr gav ut sedlar antar jag. De kontonoteringar vi har på våra bankkonton är löften om att få ut dessa summor som kontanter, i den mån bankerna kan uppfylla dessa löften. Försvinner möjligheten att kräva kontanter är vi inlåsta i privatbankernas system av deras privatskapade betalningsmedel, deras falskmyntade betalningsmedel. Men om riksbanken genomför sitt projekt med e-kronor finns möjligheten kvar att kräva riksbankskronor i digital form.

Det finns därför inga skäl att tro att sedlar och mynt kommer att finnas kvar i tid och evighet. Men faktum är att om ingenting görs är Sverige på väg mot en situation där alla betalningsmedel som allmänheten har tillgång till ges ut och kontrolleras av kommersiella aktörer

Ja, det inte långt ifrån att vi är där redan.

För mig är denna framtidsvision problematisk; betalningsväsenden sägs ofta ha inslag av att vara kollektiva nyttigheter, vilket innebär att den offentliga sektorn har en viktig roll – i det här fallet att betalningar ska kunna göras på ett säkert och effektivt sätt i alla lägen. Andra exempel på kollektiva nyttigheter är försvar, domstols­väsende och offentlig statistik. De flesta medborgare skulle känna sig obekväma med att helt lämna över dessa samhällsfunktioner till privata företag.

Det är ganska anmärkningsvärt att riksbankschefen säger detta.

Riksbankens erbjudande av betalningstjänster behöver moderniseras: Det så kallade RIX-systemet fungerar visserligen väl, men behöver anpassas till en framtid där betalningsflödena går allt snabbare och under dygnets alla timmar. Idag stänger vi RIX kl 17.00 men i en snar framtid behöver vi förbättra öppettiderna och de tjänster som Riksbanken erbjuder banker och andra RIX-medlemmar. Med längre öppettider kan t ex fler företag slippa att vänta tills nästa dag på sina betalningar. När tekniken finns tycker jag för min egen del att det är rimligt att man skall kunna utföra både stora och små betalningar med riksbankskronor i realtid dygnet runt och året runt.

Riksbankskonton åt alla medborgare och ett betalningssystem som är fristående från privatbankerna där man kan betala med e-kronor när som helst!

Riksbanken utreder för närvarande behovet av ge allmänheten tillgång till elektroniska e-kronor. Ny lagstiftning, som stärker skyddet för svenska kronor, bör därför vara teknikneutral för att ta höjd för en framtid där elektroniska pengar helt dominerar. Annars riskerar Sverige i framtiden att hamna i ett läge där offentlig styrning över betalningsväsendet inte längre är möjlig.

Från Riksbanken i september 2017 – E-kronaprojektets första delrapport

 

-

Annonser

Skriv här

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

«