8 dec

Ännu en ledare av Lars J Eriksson på Skånska Dagbladet som avviker från de övriga likriktade medierna.
skd.se – Västvärlden som vi känner den

Vad vi nu ser – i Europa men också i USA – är att väljare reagerar mot politiker som så uppenbart inte behärskar situationen, drivit fram finansiella kriser, slutat värna om jobben på hemmaplan, skapat otrygga människor och bidragit till en farligare värld med växande konflikter. Det har länge varit fullständigt givet att det skulle komma en stark motreaktion från väljarna mot politiker som visat sig så inkompetenta.
Förväntningarna hos väljarna i dag är att vi skall återvända till världen som vi kände den strax före 2000-talet. På den tiden hade inte USA påbörjat sin katastrofala utrikespolitiska kurs som slagit arabvärlden och Afghanistan i spillror, USA och Ryssland samarbetade för en fredligare värld och vi styrdes inte av vårdslösa politiker som skapat djupgående finans- och fastighetskriser. Vad väljarna önskar se för politiska kursförändringar råder det inte någon tvekan om. Om sedan Donald Trump som USA:s ledare och Storbritannien efter Brexit lyckas leverera en politik som gör väljarna nöjda återstår att se. Men visst är det lovande att Donald Trump tycks vilja göra upp med den krigspolitik som presidenterna Bush och Obama stått för och att britterna satt EU-eliten på plats som varit nära att förstöra hela unionsprojektet

Birger Schlaug ger i en artikel från 2014 sin bild av hur kuppen mot Sverige gick till, med början i mitten av 80-talet.
Ekonomernas statskupp knäckte välfärden

Staten började spara. En blocköverskridande överenskommelse, med Socialdemokraterna i spetsen, drog ner på de statliga trygghetssystemen så mycket att kommunerna fick kraftigt ökande kostnader för socialbidrag. Vilket resulterade i att man tvingades dra in pengar från skolan, från förskolan, från äldrevården. Personaltätheten minskade. Skolan blev sämre. Barngrupperna blev större. De äldre matades med mer piller.
Vi ser effekterna av denna fundamentalistiska politik än i dag. Men de som genomförde statskuppen har kommit undan. Stegvis blev politik något som bygger på ekonomiska nyckeltal istället för empati. Ekonomismen trängde in i varenda politiskt beslut.
Staten började konsekvent se människor som problem. Kommunerna började uppträda som företag med köp- och säljprinciper. Marknadstänkandets vulgarisering trängde in i varenda skrymsle och vrå.
Ekonomismen blev den nya religionen, kvartalsekonomerna det nya prästerskapet. Det är där vi står i dag. Det är därifrån vi måste förflytta oss, om vi avser att ta människor på allvar.

Om kvacksalvarna – Lars Henriksson: Nobelpriset som inte borde finnas

Ska verkligen nationalekonomi kvala in som vetenskap?

Snarare än vägledning för hur kriser ska kunna undvikas har dagens nationalekonomer förvärrat dem. När de under 80-talet ritade kurvor och skrev traktater som visade vådan av skatter, löneavtal och välfärd i Sverige missade de helt det som verkligen skulle förorsaka krisen: den avreglerade finansmarknad som växte upp under deras egna näsor, ivrigt påhejade av dem själva.

I en intervju från 2012 beskriver Noam Chomsky bra hur Sverige styrs – Sverige är en klientstat till USA

Sverige har sedan 2006 en mer USA-vänlig regering än någonsin tidigare och jag undrar om det gynnar oss.
– Det gynnar Sverige på ett vis att vara en klientstat till USA, säger Noam Chomsky.
– Världen, det internationella samfundet, fungerar som maffian och Washington är gudfadern. Om du trampar honom på tårna hamnar du i trubbel, men om du spelar med och behandlar honom väl – så kanske han behandlar dig väl tillbaka. Fast de som blir för oberoende kommer att bli krossade. Därför är det säkrast att vara allierad med Gudfadern, fortsätter han.

Li Eriksdotter Andersson om CETA, som alltså inte är godkänt ännu! – Företagen tar makten

Frågan vi behöver ställa oss är helt enkelt om vi vill att företags och riskkapitalisters äganderätt ska vara mer utsträckt än äganderätten för alla oss andra? Omfatta andra saker, påbjuda andra former av åtgärder. Om deras beräknade vinst ens på ett teoretiskt plan ska ha rätt att stå i vägen för demokratiska reformer som den tyska kärnkraftsavvecklingen.
Frihandelsavtalen har för länge sedan slutat handla om tullar och tariffer och i stället blivit en av de mäktigaste arenorna för att på juridisk väg flytta fram ideologiska positioner med överstatlig hävkraft. Därför är också avsaknaden av mer omfattande diskussioner kring avtalen i svensk politisk debatt just nu remarkabel, för att inte säga fullständigt obegriplig.

Richard Werner i ett föredrag från april i år om banker och hur de fungerar. En undersökning gjordes i Tyskland där det frågades om hur man tror att pengar skapas i samhället, med 5 olika alternativ att välja på, 84% svarade att de trodde att centralbanken gjorde det. På frågan om de skulle förespråka ett system där privata vinstdrivande företag skulle stå för pengaskapandet svarade 90% nej.

-

Advertisements

13 svar to “8 dec”

  1. Michael Thudén Says:

    Tack StAn för all information! Tänkvärda länkar och dina egna reflektioner är minst lika bra!

  2. Michael Thudén Says:

    Werner berör att banker måste bilda karteller för att fixa clearingen. Han är för att fler och mindre banker ska finnas. Men clearingen (genom Riksbankens clearingsystem) kan inte ske om för många banker blir inblandade – komplexiteten blir för stor. Det enda sättet att lösa detta är genom att småbankerna är annex till storbankerna (sk tier2 banker) och att storbankerna sköter clearingen. Så även om de finns många banker kommer småbankerna ändå vara underställda filialer till storbankerna.

    Dessutom ska pengar döda skulder – inte föda skulder såsom bankernas skuldsurrogat gör idag. jag tycker Werner (liksom Hudson) missar att pengar ska skapas skuldfritt och fungera som en katalysator som dödar skulder.

    Jag beskrev varför komplexiteten ökar i clearingen i ett blogginlägg med fler banker (klipper och klistrar – hoppas bilden kommer med):

    Skälet till att det inte kan vara så många banker i clearingen är att komplexiteten i betalsystemet växer med varje ny bank då varje bank har sitt eget kundkontosystem. Sedan tillkommer, som sagt, tier2-bankerna (JAK, ICA-banken, Ikano-banken, etc). Bilden nedan visar komplexiteten och betalningsvägarna vid clearingen bara inom de fem storbankerna.

    Bankerna måste också skyffla panter, dvs värdepapper mellan sig också (bostadsobligationer, statspapper och vad det nu kan vara). Mängden betalningsvägar för n-banker blir då – dvs det blir massor fler vägar bara man lägger till en endaste bank. Och all denna extrema överkrånglighet för att du och jag ska kunna betala varandra genom konton. Låg ditt och mitt konto direkt på Riksbanken och innehöll kronor skulle jag kunna betala dig direkt och alla ovan betalningsvägar kunna skrotas.

    • Stan Says:

      Ja Werner förespråkar mindre och lokala banker i videon. Jag har inte tänkt på det att han inte är inne på skuldfria pengar skapade av riksbanken. Och likadant Hudson ja. Jag lyssnade på ett par videor om Modern Money Theory, MMT, med Stephanie Kelton och en annan, Warren Mosler, som räknas som grundaren av MMT. Det är ju Hudsons polare, de finns på samma universitet. Och det är ju befriande att höra avdramatiseringen av statsskulden och att en suverän stat som har kontrollen över den egna valutan inte kan gå i konkurs. Det går på tvärs emot vad man är van att tänka om sin privatekonomi, ett lands ekonomi är något helt annat.
      Men saknade just det att de inte pratar alls om att privatbankerna skapar i stort sett allt av det som används som betalningsmedel. Undrar varför. Det lät ju imponerande och komplicerat med Modern Money Theory, jag ville hitta någon enkel beskrivning av grunderna, och hittade det också. Men jag är lite besviken.
      Werner nämner i alla fall att det får betydelse att privatbankerna bestämmer vad ”pengar” ska skapas till.
      Warren Mosler’s Soft Currency Economics (no buzz)

      Stephanie Kelton -The Angry Birds Approach to Understanding Deficits in the Modern Economy

  3. Michael Thudén Says:

    Jag håller med Zarlengas AMI i deras kritik av MMT (men det finns mycket vettigt i MMT – jag gillar det mesta av det Hudson skriver och säger men inte hans penningsyn)
    http://www.monetary.org/mmtevaluation


Skriv här

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

«

»