8 feb

Richard Werner håller ett föredrag på Rhodes forum 2015, Rhodos i Grekland antar jag. Han pratar om råd som ges till utvecklingsländer från väst. Dessa teorier, development economics, är något ganska nytt. De uppstod på 1950-60-talen då många länder blev självständiga från sina koloniala herrar. Hur kan det komma sej att man först då började komma med sådana teorier? Hade de koloniala herrarna varit intresserade av dessa länders utveckling tidigare då de hade full kontroll över dem, hade de väl kunnat göra detta mycket tidigare! Det handlade förstås om att kunna snärja dom och förhindra verklig frihet och utveckling. Råden som gavs, av sådana som Världsbanken och IMF, var att ta lån i utlandet. Ett land i Afrika då som exempel, går till en bank i London och ber om ett lån i engelska pund. Helt i onödan, den egna centralbanken hade själv kunnat skapa dessa pengar. Ett lurendrejeri.
Sen sitter det fattiga landet fast och måste betala en massa ränta till de rika länderna och följa de villkor som följer med det ”välvilliga” lånet.

Från en artikel nyligen om de svenska bankernas vinster och risker. SEB’s chef Annika Falkengren uttalar sej –
”Jag skulle kunna köra Lyxfällan själv”

Trots att Riksbankschef Stefan Ingves i en intervju i Svenska Dagbladet före jul varnade för att bankerna har för lite eget kapital vill SEB höja aktieägarnas utdelning till 11,2 miljarder kronor, 69 procent av fjolårets vinst efter skatt.

Vi har investerat enorma pengar i vår riskmodellering.

– Mitt liv är risk. Att driva bank är att ta risk. Det är vårt jobb. Vi ska ta risker varje dag, vare sig det är att ta bolånerisker, kreditrisker eller stora risker eller marknadsrisker.

OK, säger jag då till Falkengren, det låter ju kul och spännande det där. Men nu är det så här, i fortsättningen så får ni leka på egen hand. Det blir inte tal om att staten backar upp er med någon insättningsgaranti framöver. Nu ser staten till att ge valfrihet åt sina medborgare, staten sätter upp ett fristående betalningssystem, och erbjuder konton direkt i riksbanken. Om det nu ska ske genom statligt ägda SBAB eller om något nytt system startas. Och det skrivs uttryckligen in i lagen att privatbanker inte längre får skapa pengar då de ger lån.

Sen då? Hur ska övergången gå till så att samhället kan fungera utan störningar? Om alla som vill flyttar över sina kontonoteringar till sina riksbankskonton så får staten skapa nya äkta kronor efter hand. Privatbanken får då ta av sina riksbankskronor och föra över till SBAB’s riksbankskonto. Vad jag förstår får då privatbanken snabbt problem. Då får de lov att gå i konkurs, staten får ta över banken och garantera insatta medel. Det måste gå att ordna. I fortsättningen cirkulerar äkta stabila räntefria kronor, inte privatbankernas falskmyntade SEB-krediter, Swedbanks-krediter osv.

-

12 svar to “8 feb”

  1. Michael Thudén Says:

    Tack för Werner.videon

    Jo, du har helt rätt i att alla banker skulle få problem om folk flyttade sina innehav av bankskulder (då det är det enda som ditt konto hos banken innehåller) till SBAB. För att SBAB ska ta över de andra bankernas skulder till kontoinnehavarna måste de andra bankerna betala samma belopp riktiga kronor genom sina Riksbankskonton. De andra bankernas riksbankskonton skulle, som du skriver, tömmas snabbt.

    Men de andra bankerna har sett till att man inte kan betala genom SBAB då SBAB :s kundkonton inte är kopplat till betalsystemet. Om du ska betala måste du göra en kontoöverföring från SBAB till en av storbankerna som är kopplade till RIX-betalningssystem på Riksbanken. SBAB:s fd chef fick sparken för att han försökte göra det möjligt för kontoinnehavarna att betala genom SBAB.
    http://www.svd.se/sbab-vd-far-sparken_8889880

    • Stan Says:

      Ja, att ordna en fri betalningsinfrastruktur är också en viktig uppgift. Mycket misstänkt det där med att SBAB’s chef fick sparken just som man höll på att ordna med betalningssystem. Konstigt om det inte var privatbankskartellen som låg bakom. Annars brukar såna gossar snacka så mycket om fri marknad, fri konkurrens, valfrihet osv. Men när deras särintresse och särskilda privilegier ska konkurrensutsättas är det inte kul längre.
      Postkontoren hade väl varit ett alternativ för betalningsinfrastruktur. Vet inte om det nätet går att återupprätta, det var nog en av anledningarna till att det var bråttom att förstöra posten på 90-talet. Annars är det väl ingen omöjlighet att staten själv sätter upp utttagsautomater och öppnar betalningskontor efter hand. Hade bara viljan funnits, det är väl där problemet är.

      Det kommer intressanta signaler från England. Att Positive Moneys förslag om just statliga digitala pengar diskuteras på allvar inom etablissemanget.
      https://positivemoney.org/2016/02/time-for-a-digital-government-mint-financial-times/

      Och det är väl just den svåra uppgift som du har tagit på dej som beskivs här –
      ”Wrapping one’s head around the difference between official versus private money is a lot harder than understanding the distinction between physical and electronic money — but it is also essential for making informed judgments about financial and monetary policy”

      Det är svårt att fatta skillnaden på äkta kronor och bankskapade kontonoteringar. För mej som individ fungerar de ju likadant när jag vill köpa något.

      • Michael Thudén Says:

        Problemet ligger i att folk (inte Positive Money heller) inte kan skilja på betalmedel och pengar.

        Det du har på ditt konto är inte kronor, dvs pengar. Ditt konto säger bara hur mycket pengar banken är skyldig dig. Bankerna kan i väldigt liten omfattning betala sina skulder till kontoinnehavarna genom t.ex bankomaten (när du tar ut pengar betalar banken sin skuld varvid ditt kontoinnehav, dvs bankens skuld till dig, minskar – du får mindre innehav av bankens skulder på ditt konto)

        Så det du håller på kontot är INTE pengar, dvs kronor – MEN det kan fungera som betalmedel. För att förklara hur man kan betala med en skuld istället för pengar:

        Säg att jag är skyldig dig 50kr. Då kan du köpa en öl på Puben om krogägaren går med på det, allt du behöver säga är:

        -”Micke är skyldig mig 50kr kan han betala senare?”

        Varvid du får en öl. Min skuld har då fungerat som betalmedel men du kan omöjligt hävda att du betalat med pengar.

        Ovan har pubägaren ökat sitt innehav av mina skulder – han har ju inte ökat sitt innehav av pengar. Samma sak gäller ditt konto hos banken – du får ett större innehav av bankens skulder på ditt konto -du får INTE mer pengar dvs kronor, på kontot.

        Så 97% av den sk penningmängden är inte ens kronor – bankens skulder kan aldrig vara kronor (lika lite som min skuld ovan kan vara kronor). Däremot använder vi bankernas skulder (ditt och mitt kontoinnehav) som betalmedel på samma sätt som du betalade pubägaren ovan med min skuld.

        Jag skrev lite om att det är glädjande att ”Positive Money” börjat skriva ”digital cash” istället för ”Suveräna pengar” -än bättre vore det om Positiva Pengar i Sverige kunde se vad som är kronor och vad som är bankernas skulder.

        https://parasitstopp.wordpress.com/2016/02/09/nar-banker-far-lana-ut-sina-egna-pahittade-skulder-och-utrota-anvandandet-av-pengar-kommer-pyramidspelet-forr-eller-senare-haverera/

        • Joan Says:

          Jag vet inte hur den svenska skaran av ‘positiva pengar’ diskuterat problemet men brittiska ‘positive money’ har fört diskussionen många år nu genom ‘money as debt’ och i boken Modernising Money av Jackson & dyson skiljer de på centralbanks-pengar och bankernas skulder.

          Att skilja på Svenska kronor och bankernas skuldsiffror är ett måste – men som jag sagt tidigare – att börja dela upp ordet ‘pengar’ i ‘betalmedel’ eller ‘riktiga pengar’ förbryllar lätt den okunnige och är direkt kontraproduktivt.

          Förklara gärna skillnaden mellan svenska kronor och bankernas siffror på konton för nybörjare men gå sedan över till det avgörande – HUR deSsa skapas – det är det viktiga.

          P.s att gå över från det skuldslaveri till ett penningsystem med svenska kronor igen skulle inte behöva vara så omständigt – ett väldigt bra förslag ges just i Modernising Money. Hinner inte skriva nu men kan senare:)

          • Michael Thudén Says:

            Nja, de skiljer på centralbankspengar och bankernas skulder (vpra kontoinnehav) men likt förbannat kallar de bankernas kkulder för pengar. Bankernas skulder är inte lagliga pengar – de är inte ens krediter (för bankerna påstår sig inte skapa pengar – de ljuger och kallar sig ”kreditgivare” istället.

            Möjligt att det är förbryllande för folk att få sanningen serverad att bankernas skulder aldrig kan vara pengar, dvs kronor. Men jag kan inte se annat än det är än mer förbryllande att försöka beskriva verkligheten genom att utgå från bankernas medvetna förljugna retorik.

            Jag är tämligen ensam om att påpeka sanningen om att bankernas skulder aldrig kan vara pengar (eller ens krediter) och jag är konslbet när jag gör det. Jag tror man kan hamra in sanningen i folk när de förstår logiken – men jag tror det är omöjligt att få folk att se sanningen om man utgår från bankernas lögnaktiga retorik (vilket tyvärr Positiva Pengar gör).

            Men det är mögligt att andra kan vara mer flexibla och använda mellanled för att öka förståelsen. Men jag är, som sagt, en tjatig fan och är bäst på att banka bultbräda🙂 . Jag vet att min still skrämmer många men å andra sidan hoppas jag att de som läser ser att jag är ärlig. Faktiskt kan jag inte riktigt se att Positiva Pengar är ärliga när de försöker beskriva verkligheten utifrån bankernas egna lögnaktiga begrepp.

            • Joan Says:

              Richard Werner pratar ju jämnt om ‘credit-creation’ – det är ju inte för att han anser det är krediter – utan bara för att föra diskussionen vidare till det avgörande.
              Michael Hudson, Ellen Brown, Bill Still mfl använder ju alltid begreppet ‘pengar som skuld’ .. VAD är pengar och HUR de skapas är det väsentliga och där ska diskussionen börja.. efter man börja få igenom det till människor kan man förkovra dem djupare i penningsystemet.

              Att börja diskutera om presentkort, kryddor, bitcoin eller bankernas skuldsiffror kan användas och få kallas ‘pengar’ är att börja i fel ände. IMO.

              • Michael Thudén Says:

                Det är det som är problemet -även ekonomer använder bankernas terminologi utan att sakligt pröva om det är sant. För sakligt kan banken ALDRIG vara annat än kredittagare till det som står på kundkontot – det är en omöjlighet att banken kan ”låna ut” till kundkontot och påstå sig vara kreditgivare. Det är även extremt enkelt att bevisa att banken ljuger.
                Säg att du hittar en plastkasse med 40 000kr i sedlar. Du tar sedlarna till banken som stoppar sedlarna i bankens kassavalv (de skrivs på bankens tillgångssida). Samtidigt skriver banken upp sin skuld på ditt konto – ditt innehav av bankskulder på ditt konto ökar mao med 40 000 (observera igen att ditt konto bara säger hur mycket banken är skyldig dig – de 40 000 kronorna ligger ju nu i valvet).

                Du har ovan gett banken en kredit på 40 000 kronor och DU är kreditgivaren. Mao banken kan ALDRIG vara annat än kredittagare till det som står på ditt konto. Men det hindrar inte banken från att ljuga häcken av sig och hävda motsatsen.

                Du får gärna logiskt påvisa någon brist i ovan argumentering. Att använda ett axiom som i grunden är en lögn är inget bra sätt att öka förståelsen på.

                Nä, bankernas skulder /till kontoinnehavarna) kan aldrig vara pengar, dvs kronor. De ökar inte förståelsen att blanda ihop vad som betalmedel och vad som är pengar. Men även här manar jag dig att påvisa hur bankernas skulder kan vara pengar, dvs pengar.

                Presentkort, kryddor, bitcoin (eller guld) etc är fråga om byteshandel då dessa är varor. Att blanda ihop byteshandel med bruk av pengar ökar inte heller förståelsen för vad som är pengar. IMO

                • joan Says:

                  Nej jag ser ingen brist i din argumentering och är på din sida. Försöker själv alltid komma fram till poängen på ett så pedagogiskt och snabbt sätt som möjligt hur bankernas skuldslaveri fungerar och använder nog termer som ‘pengar’, krediter’ ‘utlåning’ felaktigt till en början.. för att sedan förklara att bankerna inte ens ‘lånar’ ut.. att det också är ett felaktigt begrepp… men tar den vägen i början ändå, blir mycket citat tecken i luften annars genom samtalet🙂

                • joan Says:

                  pragmatiker är kanske termen jag beskriver.

  2. Stan Says:

    På tal om Richard Werner finns en film byggd på hans bok, Princes of the Yen, Mammons furstar på svenska,
    här –
    http://www.globalresearch.ca/video-princes-of-the-yen-the-bank-of-japan-during-the-financial-crash/5506658

    • Michael Thudén Says:

      Den är bra men faktiskt är boken bra mycket bättre. Jag tycker Werner mycket bättre förklarar hur den statliga fönsterstyrningen av bankernas påhittade ”utlåning” var överlägsen den helt oreglerade parasitverksamhet bankerna hänger sig åt idag (det blev inte så klart i filmen).

  3. marcus jacobsen Says:

    Svindel på hög nivå och jag funderar på vad som skjer om någon svensk dårlig betalt politiker prövar och stoppa svindeln… Gammal om kennedy men ser inte helt ok ut och undrar hur det står till här hemma..


Skriv här

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s