Cypern …

UPPDATERING

Ellen Brown om händelseutvecklingen – The Cyprus Bank Battle: The Long-planned Deposit Confiscation Scheme, A Safe and a Shotgun or Public Sector Banks?

On Tuesday, March 19, the national legislature of Cyprus overwhelmingly rejected a proposed levy on bank deposits as a condition for a European bailout. Reuters called it “a stunning setback for the 17-nation currency bloc,” but it was a stunning victory for democracy. As Reuters quoted one 65-year-old pensioner, “The voice of the people was heard.”

… but the battle isn’t over yet. The EU has now given Cyprus until Monday to raise the billions of euros it needs to clinch an international bailout or face the threatened collapse of its financial system and likely exit from the euro currency zone.

The deal pushed by the “troika” – the EU, ECB and IMF – has been characterized as a one-off event devised as an emergency measure in this one extreme case. But the confiscation plan has long been in the making, and it isn’t limited to Cyprus.
In a September 2011 article in the Bulletin of the Reserve Bank of New Zealand titled “A Primer on Open Bank Resolution,” Kevin Hoskin and Ian Woolford discussed a very similar haircut plan that had been in the works, they said, since the 1997 Asian financial crisis.

The entire Eurozone conundrum is unnecessary. It is the result of too little money in a system in which the money supply is fixed, and the Eurozone governments and their central banks cannot issue their own currencies. There are insufficient euros to pay principal plus interest in a pyramid scheme in which only the principal is injected by the banks that create money as “bank credit” on their books. A central bank with the power to issue money could remedy that systemic flaw, by injecting the liquidity needed to jumpstart the economy and turn back the tide of austerity choking the people.
The push to confiscate the savings of hard-working Cypriot citizens is a shot across the bow for every working person in the world, a wake-up call to the perils of a system in which tiny cadres of elites call the shots and the rest of us pay the price. When we finally pull back the veils of power to expose the men pulling the levers in an age-old game they devised, we will see that prosperity is indeed possible for all

Glen Ford – From Detroit to Cyprus, Banksters in Search of Prey

“Detroit and the people of Cyprus share the same enemy.” The Lords of Capital, who are preparing to snatch chunks of cash straight out of ordinary people’s accounts in Cyprus, to pay for a bank bailout, are the same class that has “devalued the franchise of the 49 percent of Michigan’s Black population that live in municipalities and school districts under the thumb of outside financial managers.”
“Either we liquidate the banksters, or Wall Street will liquidate us.”

From Nicosia, Cyprus, to Detroit, Michigan, the global financial octopus is squeezing the life out of society, stripping away public and individual assets in a vain attempt to fend off its own, inevitable collapse.

slut på uppdateringen ________________

Att läget är väldigt dramatiskt inte bara för Cypern utan också för hela euro-området, och därmed för hela världsekonomin är det nog ingen tvekan om! Ulf Sandmark på larouche.se är nog bland de som har bäst insikter i hur systemet fungerar – Cypernkrisens lärdom: Insättningar i fara utan bankdelning!

Sedan bankgarantin utvidgats har staterna i bankkriserna tillskjutit allt större bankräddningspaket och nu, när det inte räcker, kräver EU att insättarnas pengar skall konfiskeras för att ges till bankerna, för att de skall betala sina skulder. Som många påpekat går detta EU-beslut inte att ta tillbaka, även om Cyperns regering aldrig genomför det. Att EU uttalat blotta möjligheten att insättarnas pengar kan beslagtas, har försvagat hela det internationella banksystemet. Närhelst en bankkris i fortsättningen blir känd, kommer insättare börja dra bort sina pengar.
EU har ryckt undan grunden för hela banksystemet och euron. Utan en snabb bankdelning och begränsning av statsgarantierna kommer kommer inte någon bankverksamhet vara säkrad i fortsättningen. De fortsatta universella statsgarantierna till det gigantiska bankkasinot kommer att spränga hela banksystemet. EU:s regeringar spelar med otroliga insatser, eftersom de äventyrar hela den reala ekonomins och handelns möjligheter att fungera, och därmed överlevnaden för människor i hela Europa med snabba spridningsrisker till hela världen.

En snabb begränsning av bankgarantin är nu Cyperns enda chans att rädda sin befolkning. Den måste först och främst göras gentemot alla spekulationsförluster i bankerna genom bankdelning. Precis som på Island måste staten hålla bankförlusterna ifrån sig och i mesta möjliga mån låta bankerna genomgå privata konkurser. Endast för att skydda människor och företag skall staten gå in med garantier, och där ingår insättargarantierna. Bolån och nationellt viktiga sektorers lån kan skyddas genom frysning, som innebär att staten inte tar över förlusterna men låter folk bo kvar och verksamheter fortsätta i avvaktan på framtida reglering av lånen.

Varje land kan klara en bankkris. Det handlar faktiskt bara om papper, som kan skrivas om över en natt eller några korta dagar. Det gäller att i stället hålla ögonen på den reala ekonomin. Skador där kan ta åratal att återuppbygga.

Just nu talas det om ett försök till lösning genom att grekiska banker ska ta över cypriotiska. Även om man skulle lyckas lappa ihop situationen tillfälligt dröjer det troligen inte så länge innan läget är lika akut igen. Frågan är om det inte är en medveten strategi från bankirernas sida detta att dramatiska lägen hela tiden ska utnyttjas till att klämma åt länderna och deras folk så att de kan ta över tillgångarna. Tydligen har Ryssland räddat Cypern med pengar det senaste året, så någon överraskning kan det knappast vara att en ordentlig kris var på gång.

Rodney Shakespeare – Troika of the IMF, EU and ECB open Pandora’s Box

In order to bail out the bankrupt Cyprus government and its bankrupt banks, the troika has demanded that bank depositors lose 7% to 10% of their savings. It is out-and-out confiscation and a piece of unthinkable treachery.
Or rather, it was unthinkable until now. Preferring not to put their money under a mattress, people have generally trusted the banks with their money and the governments have backed up that trust with deposit insurance. But now the insurance is worth nothing. Once the troika has demanded confiscation, nobody, nobody at all, has any reason to trust anything a government says, particularly where it concerns money.
Determined to maintain a corrupt, crumbling system dominated by a selfish elite, the troika (which had been talking of confiscation up to 40%) has decided on civil war. Yes, not content with cutting back jobs, loweringpensions, evaporating welfare benefits and pumping inflation, the troika has effectively given permissionto governments everywhere to attack their citizens.

However, fortunately, the Cypriot parliament, responding to voter fury, has had the courage to reject the confiscation. Perhaps taking courage from BeppeGrillo and his Five Star Movement in Italy, the parliament is refusing to surrender to the troika.
Furious at the refusal, the troika will impose extreme austerity on Cyrus and insist on the sale of its public assets. At all costs, the troika wants to make an example of Cyprus for being defiant.
At the same time, whatever vicious penalties are imposed upon Cyprus (and that includes the possibility of its pension funds being fully robbed), depositors in other European countries are becoming aware that their money, too, could be expropriated. So ‘bank runs’ (i.e., panicked customers rushing to withdraw all their money) have become much more likely. In addition, capital controls and withdrawal limits will start appearing in other countries.

Yet, as the evils coming out of the Box are increasingly revealed, so sensible people are also realizing that the time is coming for a straightforward challenge to the global financial elite. People are demanding that the troika should get lost and that there be a new European-wide financial and political settlement.
Indeed, the time is coming for an intellectual, financial and economic revolution which firstly starts by resolving to control the commercial banks. It then opens up society’s money supply (from the national bank) for the purpose of spreading the real economy to every person in society rather than allowing the commercial banks to be a continual mechanism allowing the arrogant global 1%to suck up more and more wealth to itself.

Evil has been released but we are not beaten and must now strive to introduce the good.

Carl Norberg – Igen om igen

Det monetära penningskapandet är svårt att förstå för många, möjligen särskilt för ”experter”. Processen hur banker skapar pengar är nämligen så motbjudande irrationell att det närmast verkar frånstötande för förståndet.
Till synes verkar det ju som att vi lånar något mycket värdefullt från banken (pengar) och vi är därför mer än villiga till att pantsätta något värdefullt i gengäld: Vi lovar att ge en del av våra framtida arbetsinkomster respektive våra ägodelar(panter) ifall att om vi inte betalar. Men i verkligheten är förhållandet precis tvärtom. Vi får något av banken som i grunden är fullkomligt värdelöst (siffror på ett konto eller färgglada papper) från banken och det är alltså vi som låntagare som täcker eller fyller dessa värdelösa siffror med värde, nämligen prestationslöftet.

Rätten till penningskapandet har i alla tider tidigare varit förbehållen en stat eller en kungs suveränitet. I dag är detta de privata bankernas rätt. Möjligheten att skapa pengar ”ur ingenting” är den moderna industrialiserade världens fundament. Det är ett imponerande illusionistiskt mästerverk som ändå kräver viss respekt. För att det moderna samhället skulle dels inte ha blivit till med alla sina kriser och dessutom vara omöjligt att förstå detta utan insikt i illusionens innersta natur.
All finansiell verksamhet som beskriver ekonomi går därför ut på att betala tillbaka en skuld, då alla förtjänande pengar är från början lånade pengar i form av nominella krediter som ska betalas tillbaka. Men som alla vet så finns på all skuld en ränta. Och eftersom pengar skapas som nominell kredit, så innebär detta att vi som samhälle i sin helhet fortlöpande måste låna mer pengar om vi vill kunna betala tillbaka våra skulder plus ränta. Detta innebär att vi måste skuldsätta oss ännu mera, med ännu mera räntekrav och så vidare.

Detta är en klassisk ond cirkel. De som har läst lite om systemteori vet att alla system som har en positiv feedback är dömda att bryta samman. Det är därför en matematisk oundviklighet att vårt monetära system förr eller senare måste bryta ihop.

Lincoln – När Borg går i borgen för bankerna kan vi vara säkra

flutetankar.blogspot.se – Cypern: Så lät det 2008

 

-

>

Publicerat i ekonomi, EU. Leave a Comment »

Skriv här

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s