väldens största bankrån

UPPDATERING

Andreas Cervenka – EU-höjdarnas livsfarliga chansning

Hur mycket ska man egentligen bry sig om vad som händer i pyttelandet Cypern?
Ganska mycket eftersom det som hänt där är lite av eurokrisen i miniatyr.
Kort sammanfattning. Lånefest skapar bankkris. Staten räddar bankerna. Räddningen tar knäcken på staten som hotar att drunkna i skulder. Mer pengar måste till.
Där befinner sig Europa och där befinner sig Cypern.

Samtidigt har bankerna och staternas öde sammanflätats på ett mycket farligt sätt. Staten och kapitalet sitter i samma läckande båt.

Banker handlar ju som bekant om förtroende.
Problemet med förtroende är att det fungerar ungefär som en graviditet. Det är svårt att vara halvgravid. Och det räcker inte med lite lagom förtroende för att förhindra ett banksystem från kollaps.
Antingen finns det, eller så finns det inte.
I dag vaknar bankkunder i Europas skuldtyngda länder upp till en ny verklighet. Om krisen inte lättar kanske de inser att i värsta fall är deras pengar faktiskt inte längre säkra.
En hundralapp är ingen hundralapp, utan är värd vad diverse krisgeneraler i EU bestämmer att den ska vara värd.
I Berlin och Bryssel chansar politikerna på att alla snabbt ska glömma Cypern.
”Det är en engångsföreteelse”, heter det.
Men vad händer om miljoner euopéer väljer att inte lita på den politiska varmluft som släpps ut från toppmöten och istället börjar göra matten? Konsekvenserna kan bli oöverskådliga.
En sak är klar: eurokrisen har gått in i en ny fas.
Det här kan sluta hur som helst.

slut på uppdateringen _________________

”Vi måste upprätthålla förtroendet för det finansiella systemet” brukar det sägas. Men det är nog slut med det nu, efter att bankirerna helt enkelt stulit en stor del av alla insättares pengar på Cypern!
sr.se – Cyprioterna tvångsbeskattas trots insättargaranti

Det är ett mycket högt spel som euroländerna nu satsar på i sina försök att rädda eurozonen undan kollaps.
Morgonens beslut om att spärra alla bankkonton på Cypern och i praktiken konfiskera en del av pengarna riskerar att skapa förnyad oro.
För nu står det ju klart, att den som har pengar på en bank inom eurozonen inte kan lita på att pengarna är säkra. Frågan är om spararna i till exempel jättelandet Spanien litar på europolitikernas försäkringar, att Cypern är ett engångsfall. Eller om de börjar ta ut sina pengar för säkerhets skull.

Det är nog ingen tvekan om att läget för euron är skakigare än någonsin. Vad kommer att hända nu? Kommer folk i massor i främst Spanien och de andra värst drabbade länder att ta ut sina pengar i panik nu? Och vad händer om/när euron kraschar? Kanske vissa som inte velat lyssna på varningarna om bankernas iver att nå det kontantlösa samhället som vaknar till nu!

intressantanyheter.blog.se – Cyprioterna tvångsbeskattas(stöld) trots insättargaranti(för banken, inte för dig) – Ekot

Sådärja, nu har bankeliten visat på allvar vem som bestämmer:
Har du pengar på något av våra konton?
Bra, då tar vi dem, för vi har gjort massa dåliga affärer som vi behöver lösa med era insatta pengar.

Carl Norberg – Aldrig har så många förlorat så mycket tack vare så få

Spararna på Cypern får nu som tack för att de lånar in sina sparade krediter – pengar, som bankerna har skapat ur ingenting, tillbaka till bankerna ta en del av smällen för att rädda de insolventa bankerna, ett klart friskt grepp på ämnet från ECB, BIS och IMF, vilket borde få vilken normalt begåvad människa som helst att ta ut varenda öre från banken omgående, men i Sverige så så kommer ingen att reagera på så vis. Dels så är detta ju inte här i Sverige och dels så skulle detta aldrig kunna hända här, så är det bara i det Svenska folkmedvetandet, även fast vi har samma kreditsystem inom ramen för BIS och IMF.

De flesta kan nu se och i många fall också förstå att penningmängden består av krediter i omlopp och att denna penningmängd inte på långa vägar räcker till för att betala alla skulder. Det finns som många både ser och förstår en betydande skillnad där emellan. Många kan nu förstå att det krävs alltfler nya krediter för att betala för räntekostnaden på dessa skulder som utgör kreditpengarna i omlopp.

IMF ville alltså först att man skulle ta 40% av insatta pengar!

mfc.elmberg.net – Svenskar med pengar i cypriotiska banker: Var glada! Både IMF & tyska finansministern ville ta hela 40% av besparingarna från konton på Cypern för att rädda bankerna

Nu visar det sig dessutom att tyska finansministern såväl som IMF ville ta hela 40% av spararnas kapital i engångsbeskattning (eller ”konfiskering” för det är vad detta är). Reaktionerna är blandade på detta men man verkar inte riktigt förstå vad tanken med detta är. Då man pratat om att sparare inte ska drabbas och nu helt sonika tömmer spararnas konton på en inte så liten andel. Frågan många ställer sig är: Vilket land står på tur härnäst?

svd.se – Ilska på Cypern: ”Det är nya maffia-ön”

Cyperns parlament skulle på söndagen ha röstat om sparare ska tvingas betala en engångsskatt på tillgodohavanden i banker. Förslaget har väckt vrede, och omröstningen sköts upp till måndagen.

svd.se – ”Oron på Cypern kan få stora konsekvenser”

Vandaliserade bankomater, blockerade bankkontor och förbannade cyprioter. Att ilskan på Medelhavsön är stor är minst sagt förståeligt sedan euroländernas finansministrar bestämt att det ska dras en engångsskatt på alla cypriotiska bankkonton – annars får inte Cypern det räddningspaket på 10 miljarder euro man så desperat behöver. Enligt beslutet ska alla konton med tillgångar större än 100 000 euro, drygt 840 000 kronor, beskattas med 9,9 procent. Har man mindre pengar än så dras en engångssumma på 6,75 procent.

Men saken är inte klar. Först måste det cypriotiska parlamentet säga sitt, och där är utgången osäker. Oppositionen är emot och de båda regeringspartierna Disy och Diko har bara 29 av parlamentets 56 mandat. Det räcker alltså att en enda ledamot röstar mot den egna linjen för att det ska sluta oavgjort och att det inte blir något räddningslån.
De närmaste dagarna kommer att bli en rysare.

svd.se – ”Spanien är på ruinens brant”

I år är det fem år sedan bostadsbubblan i Spanien sprack och fem miljoner spanjorer är arbetslösa. För oss med fötterna i den svenska kylan fortsätter hemlandet för tapas att vara det populäraste resmålet. Men en bit bort från charterhotellen finns en verklighet där extrem fattigdom och depressioner har blivit vardag.

Sverige och Spanien ligger inte mycket längre ifrån varandra än Smygehus och Treriksröset. Genom en telefonlinje från en av alla spanska byar som drabbats av den ekonomiska krisen säger Luis Gonzalez att det snöar även i den lilla byn Villacañas söder om Madrid, men vid den fysiska kylan tar likheterna slut.
En vanlig morgon sitter han i soffan i sitt eget vardagsrum, på var sin sida om honom finns hans två döttrar, 19-åriga Maria och 15-åriga Jennifer. För några år sedan hade de suttit vid köksbordet och ätit frukost. Nu är skafferiet tomt. De måste förlita sig på internationella Röda Korset för att få mat, men det som ska räcka för en person i en månad räcker bara i en vecka för familjen.

-

Publicerat i ekonomi, EU. 1 Comment »

Ett svar to “väldens största bankrån”

  1. Josef Boberg Says:

    ”Att beskriva verkligheten i strid med människors sanning leder inte sällan till att folk känner sig kränkta och nedvärderade. Detta eftersom det är viktigare att ha rätt i dagens samhälle – än vad som ÄR rätt !” – slut citat härifrån.


Skriv här

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s