Det var runt den 20 augusti för ett år sen som NATO satte in den avgörande offensiven mot Tripoli i Libyen.
August 20 – International Event Day to Condemn North Atlantic Terrorist Organization Aggressions!
Timothy Bancroft-Hinchey – Post-Qathafi Libya…another fine mess, NATO
Unaccounted War Crime: USA murdered Gaddafi and the Legacy of Libya’s Great Leader
Föredrag från Nordiska Fredssamtal i Degerfors i början av augusti av Ulf Bjerén om Libyen. Läs hans gedigna genomgång om vad som hände i Libyen förra året – Vad hände i Libyen? – eller beställ den som häfte för 10 kr HÄR
Boken THE ILLEGAL WAR ON LIBYA (ISBN: 978-0-9852710-6-0) av Cynthia McKinney m.fl. kan beställas från England för ca £20 inkl. frakt.
>
fritenk.wordpress.com 
27 augusti 2012 kl. 12:46
Khaddafi var en galen diktator och politiskt aktiva hade det säkert tuff i Libyen under Khaddafis styre. Men sen är det antagligen så att detta inte räcker för att väcka USA:s vrede. Det har jag hört flera gånger innan att Khaddafi vilja till oberoende var det som var skillnaden. t.ex.:
http://cluborlov.blogspot.se/2011/10/wheres-muammar.html
27 augusti 2012 kl. 21:09
Det är onödigt och meningslöst att tala om galen och diktator. Galen…. varför? pga att han inte bar svart uniform som de flesta marionett-politiker, han har säkert getts en ofördelaktig image genom alla år i västmedierna just för sin vilja till oberoende från västs finansgangsters.
Libyen gick från att ha varit ett av Afrikas fattigaste i slutet av 60-talet när Khadaffi tog över, till att vara ett av de länder med högst välstånd och välfärd för befolkningen. Där kan man prata om framsteg på 30-40 år!
Man hade inte samma system som här, man hade något som kallades folkets konferenser – http://www.greencharter.com/files/docs.htm – vet inte hur det fungerade i praktiken, men det är nog ingen tvekan om att Khadaffi jobbade för det libyska folkets bästa. Att en större del av oljeintäkterna ska komma landets befolkning till del, och att man byggde en väl utbyggd allmän välfärd och hade ett oberoende banksystem med 0 i statsskuld var inte populärt hos finansgangstrarna.
Ett par sevärda videor:
Om det system vi har kan man i alla fall säga att det inte fungerar, vi har inte folkstyre, demo-krati.
28 augusti 2012 kl. 11:03
Khaddafis regim gjorde många saker rätt, annars hade dom inte kunnat behålla makten så länge. Dom styrande använder piska och morot efter bästa förmåga. Jämför med hur Saudiarabien öser pengar över den andel av befolkningen som kallas medborgare. Men jag tycker det är fel att släta över det politiska förtrycket med att ”där var det annorlunda”. Som att syrier tyckte om att bli spionerade på av regimen. Jag lyssnade på det här idag:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=5247374
28 augusti 2012 kl. 22:34
OK, när det gäller det du kallar ”det politiska förtrycket” så vet jag inte mycket om det. Vet du mer om det än propagandan i medierna? Men en sak måste man hålla i minnet, alla ledare som försöker hålla ett oberoende från västs finans-maffia utsätts för ett ständigt tryck, på alla möjliga sätt. Från stöd till politiska motståndare, orosanstiftan mm. Khadaffi själv utsattes ju för mordförsök på 80-talet, troligen flera gånger.
Den där intervjun är gjord av J-M Sommarström, en av de allra värsta propagandamakarna och psykologiska krigförarna under Libyen och Syrien-kampanjerna!
30 augusti 2012 kl. 9:54
J-M Sommarström, pyskologisk krigsförare!? Har du några belägg för detta? (Hittade bl.a. det här från ABF om Syrien denna gång http://www.abfstockholm.se/kalendarium/Fallet_Syrien/index.htm)
30 augusti 2012 kl. 13:35
Belägg… jag har inget lönekvitto från försvarsmakten eller någon hemlig ljudinspelning där han får instruktioner från amerikanska ambassaden eller så, men för mig som följt Libyen och Syrien-rapporteringen med full uppmärksamhet så är det övertydligt att han deltar aktivt i krigföringen, oberoende journalist är han definitivt inte.
Belägg skulle väl då vara inslagen på Ekot, det finns samlingssidor, av någon anledning finns inte inslagen från de första månaderna av oroligheterna med, bara fr.o.m. april i år om Syrien och från augusti 2011 om Libyen. Det vore verkligen en angelägen uppgift, att försöka få ut även de tidigare månaderna från båda kampanjerna och spara allt som dokumentation av det hur det gick till.
Syrien – http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3304&grupp=16546&sida=10
Libyen – http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3304&grupp=14245&sida=10
30 augusti 2012 kl. 16:12
Svagt belägg. Antagligen har journalisten en åsikt om Khaddaffi-regimen. Men det betyder inte att han är köpt. Grova anklagelser, svaga belägg.
30 augusti 2012 kl. 23:22
Jag menar inte att Sommarström är unik, bara att han framträtt särskilt tydligt nu i samband med Libyen och Syrien. Alla mainstreammedier och alla journalister där är megafoner åt det bank-finans-olje-militär-industriella komplexet, västs finans-ayatollor. Vet inte vad du menar är grova anklagelser…
31 augusti 2012 kl. 16:45
Det där tror jag inte på. Ett stort problem däremot kan vara när företags eller branschorganisationers PR-avdelningar serverar tidningar nyheter på ett fat. Då sväljer ofta tidningarna det och återger det mer eller mindre i sin helhet. Jag tror inte på världsomspännande konspirationer. Däremot tror jag på kortsynthet, egoism, svågerpolitik, korruption och lättja.
31 augusti 2012 kl. 17:00
Du har blivit lärd att man inte ska tro på världsomspännade konspirationsteorier, att man inte är seriös och trovärdig om man gör det, av dessa medier som osannolikt nog dirigeras av en dirigent i hela västvärlden, i stort sett.
01 september 2012 kl. 12:04
Jag har inte speciellt högt förtroende för media. Man har rätt att vara kritisk till mediaetablissemanget, det finansiella och politiska etablissemanget. Det är bra att kritik framförs. Men man förlorar trovärdighet när man skyller allt på en världsomspännande konspiration. Det är ungefär som att det är gud eller satan som är skuld till allt.
Ex på mediekritik:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2795&artikel=5253509
28 augusti 2012 kl. 11:10
En stor anledning till att det gick bra för Syrien under 60-talet var väl att oljan började flöda och att inkomsterna från oljeutvinningen, till större del än på andra platser i Afrika, stannade i landet. Det gick bra för många länder under den här tiden, bl.a. Sverige. Alla kurvor pekade uppåt.
28 augusti 2012 kl. 22:31
Menar du Libyen? inte Syrien?
ja det är intressant att det allmänt blev bättre de första decennierna efter andra världskriget, bankirligan var väl lite på efterkälken och hade inte riktigt hunnit komma tillbaka efter kriget och 30-talskrisen.
30 augusti 2012 kl. 9:58
Ja vi hade väl inte hunnit bygga upp ett sånt stort skuldberg på den tiden. Men saker var enklare generellt, oljan var mycket billigare och bilismen var på frammarsch m.m. m.m.
28 augusti 2012 kl. 11:18
Jag pratade med en man för några veckor sedan som jobbade för nåt stort oljebolag i nordafrika. Jag frågade hur läget var i Syrien nu, att man inte hör så mycket om det efter inbördeskriget tog slut. Jag tror han sa ”it’s a mess” eller nåt i den stilen. Så man kan ju verkligen fråga sig om det har blivit bättre i Syrien. På SR-inslaget sa dom att lugnet återvänder väldigt sakta men att det går åt rätt håll.
28 augusti 2012 kl. 22:36
Du menar säkert Libyen. Och det är säkert så att där är ”a mess” nu. SR levererar den propaganda de får order om!
30 augusti 2012 kl. 9:51
Ja, jag menade Libyen, ursäkta röran.