Irland och euron

Läget tycks vara extraordinärt för euro-systemet. Det som initierade och experter nu särskilt reagerar över är att Irland tillåts av Europeiska Centralbanken att trycka nya euros, rakt av utan att först skriva ett skuldkvitto och lämna till en privatägd bank som trycker pengarna och ger till irländska staten som sen får betala ränta på dom i all evighet.
thedailybell.com – End of Euro? … Ireland Prints Own Notes:

Was this the week the euro gave up the ghost and the EU threw in the proverbial towel? Analyzing the Anglosphere’s dominant social themes is not an easy avocation and one looks for documentable breakthroughs. We have been fortunate to find several during the timeframe of this young publication but are always looking for more. Irish printing of euros seems to fit our criterion of a demonstrably significant event. (Information that makes you sit up straight and go ”Wha?”)

Det är så här det normalt borde gå till, om jag har förstått det hela rätt, även om pengarna kanske inte används till något konstruktivt i det här fallet utan mest är en nödåtgärd! Men normalt är det klart förbjudet enligt EU-fördragens regler, som ju inte i första hand är till för medborgarnas bästa utan är avsedda att tjäna herrarna, storbankirerna.

Nu visar man att det går bra att staten själv, räntefritt, tillhandahåller betalningsmedel som behövs för att samhället ska fungera!

Att man tillåter detta måste vara ett tecken på att hela euro-systemet hänger på en skör tråd.
Det går inte att lösa en olöslig skuldkris med mer lån, från e24.se, 12 dec 2010 – Eurosamarbetets sönderfall inte längre otänkbart:

Financial Times tyske krönikör Wolfgang Munchau, som även driver analyssajten Eurointelligence konstaterade häromveckan att eurozonen genom sin förnekelse av detta förhållande håller på att manövrera sig till en position där den står inför två tidigare otänkbara alternativ: ”Antingen genomför man en fiskal union eller så bryts eurozonen helt enkelt upp.”
För det europeiska ledarskapet är naturligtvis det första alternativet det självklara valet, inte minst för att det andra ”valet” innebär en eliminering av den egna positionen och flera av de institutioner de företräder. För de som sett målet med EU att skapa en federal stat där lanseringen av euron var ett viktigt steg för att nå detta mål är naturligtvis det den möjlighet som de väntat på (liksom även många euroskeptiker fruktat).
Till stöd för att detta måste till om euron ska räddas finns det historiska faktum att ingen valutaunion som saknat en central beskattningsrätt har överlevt en djupgående ekonomisk kris.
Men att genomföra en fiskal union är naturligtvis ingen lätt eller snabbt genomförbar politisk eller juridisk övning eftersom den kräver att EU-fördraget ändras liksom även det konstitutionella regelverket i medlemsländerna.
Den politiska viljan till sådana förändringar på medlemsstatsnivå, och inte minst då i Tyskland som är det land som lär få axla större delen av de upplupna kreditförlusterna, är knappast överväldigande. Lättare då att sparka burken en bit nerför gatan med nya lån.

Sen kom det här inslaget i Sveriges Radio Ekot i måndags – ”EU på väg att bli en finanspolitisk union”

– Vi glider mot att förvandla EU till en finanspolitisk union utan att fullt förstå vad vi faktiskt gör, säger Andrew Duff.

Ska Euroländerna få en permanent institution där länder som råkar i ekonomisk knipa, ska kunna söka hjälp av euro-kamraterna i utbyte mot att de övriga länderna får inflytande över det hjälpsökande landets statsbudget?
Många debattörer anser att en sådan mekanism vore ett klart brott mot EU:s regelverk. Andew Duff är en av dem.
– Det är ett misstag att föra medborgarna bakom ljuset, säger Andrew Duff.

Det skulle vara att fullborda ockupationen fullständigt, och det lät som att man tänkte göra det! Utan att det blev ett fullständigt ramaskri från folket. Jag har haft en bild av att tanksen kommer rullande på gatorna, men folket fattar inte vad det är frågan om utan viftar bort det med att, jaja det är väl militären som är ute och leker igen. Jaja, de där EU-gubbarna, det är ju inget som rör oss vad de håller på med!

Så vad gör vi? Det är nog dags att sätta igång på allvar med uppgiften att presentera ett nytt fräscht sunt ekonomiskt alternativ! Facebookgrupp

Jane Bürgermeister – WHY IS IRELAND ONLY PRINTING ITS OWN MONEY NOW TO GIVE TO THE BANKS? Ekonomisk Demokrati – Vad händer på Irland?
IMF visits Spain amid bailout fears

-

Publicerat i ekonomi. 31 Comments »

31 svar to “Irland och euron”

  1. Helena Palena Says:

    Det rämnar till slut. Kanske muslimerna för något gott med sig. Kolla på denna motion:

    http://politisktinkorrekt.info/2011/01/19/muslimsk-riksdagsledamot-motionerar-om-rantefria-lan/

    • Stan Says:

      Det låter ju bra med räntefria lån, men det har nog sina problem det också, med avgifter istället. Så det blir kanske ingen större skillnad när det samtidigt är påverkat av skuldsystemet. Shakespeare kan det där!
      Riba/ interest is viewed by Islam as wrong yet the present system and its main money supply is based on interest-bearing debt. Moreover, present Islamic Banking (whether it likes admitting it or not) is a part of that system. Islamic Banking bravely endeavours to avoid the appearance of interest by using various legal devices, yet the underlying reality is that at the heart of the present system — of which Islamic Banking is now a part — is the creation of interest-bearing money by the banks. Islamic Banking should not be condemned for this — it is doing its best in a difficult, if not impossible, situation.

  2. Helena Palena Says:

    Har bloggat lite om Lincoln och Kennedy. Shift happens och det måste ju gå fortare ju fler som får lära sig hur det förhåller sig.

    http://parnassen.wordpress.com/2011/01/20/bort-med-lincoln-och-kennedy-i-riksdagen-dansar-marionetterna/

  3. Lincoln Says:

    Japp! Quantitative Easing såsom Japan och USA.
    http://parasitstopp.wordpress.com/2011/01/06/qe-fiat-och-mangas-forvirring/

    Bankparasiterna kan få tillbaka det de hittade på sina krediter och skuldsatt ALLT med! Ingenting.

    Bedrägeriet håller på att rasa lite överallt och när t.o.m Bank of Englands chef att detta banksystem är det sämsta tänkbara:
    “of all the many ways of organising banking, the worst is the one we have today.”
    http://www.economist.com/node/17363435?story_id=17363435

    Inte nog med det han har sagt att det kanske inte är uteslutet att ta bort Fictional Reserve Banking:
    http://www.washingtonsblog.com/2010/10/head-of-bank-of-england-maybe.html

    Lite skoj att Bernanke förordar motsatsen – att ta bort alla reserver:
    ”The Federal Reserve believes it is possible that, ultimately, its operating framework will allow the elimination of minimum reserve requirements, which impose costs and distortions on the banking system. ”

    (samma artikel som ovan)

    Så att detta system brakar i fogarna är det nog inget tvivel om!

    • Stan Says:

      Nog kunde man ta bort reserverna, det är ju bara något människopåhittat som har sitt ursprung hos guldsmeden som förvarade guld och kom på att det inte brukade vara mer än ca 10% som ville ha sitt guld samtidigt. Men då ska det vara allmänintresset, staten som hittar på pengar och lånar ut och ev. tar en liten ränta? Det kan då vara ett öppet och ärligt system som inte behöver hålla på att krascha jämt och ständigt.
      Och Quantitative Easing i Japan och nu på senare tid USA, gick det till på samma sätt som nu på Irland? Skapa pengar utan att skapa skuld.

      larouche.se har också skrivit om detta – http://www.larouche.se/nyheter/2011/01/20/spiken-i-eurons-kista-medlemsstater-trycker-egna-pengar

      • Lincoln Says:

        Det verkar ju som om Irland gör samma sak som USA, dvs istället för att ge folket de nytryckta pengarna genom att spendera det på att bygga infrastruktur, vård etc låter man bankerna fylla på sina kassor och lämnar över alla skittillgångar till staten som befolkningen ska få bära genom skatten.

        Nä, pengar ska inte skapas som krediter/skuld. Jag tycker t.ex Ellen Brown är helt ute och cyklar här. Håller med AMI i deras kritik av henne:
        http://www.google.nl/url?sa=t&source=web&cd=1&ved=0CBcQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.monetary.org%2Fweb_of_debt_review.pdf&ei=mik5TbvfEqKqhAfswcXqCg&usg=AFQjCNESPRgi_JoZxVmHNbXLoMeESeN2Zg

        Att bli av med statsskulderna är ju egentligen väldigt enkelt; nationalisera bankerna då de i alla fal är helt bankrutta och ett stot bedrägeri. Staten blir då skyldig sig själv – dvs skulderna upphör att existera

        • Freddy Says:

          Stort tack för länken till kritiken av Ellen Brown.
          Bör diskuteras vidare

          • Stan Says:

            Undrar om Ellen har svarat på det där någonstans. Anledningen till att det inte skulle vara bra att staten hittar på pengar som skuld skulle vara att en ny i längden ohållbar skuldpyramid sätts igång? Men nog har det visat sig funka i praktiken, i Australien i början 1900-talet, Pennsylvania på 17- el 1800-talet.
            Annars ska bara nya pengar sättas i cirkulation genom att staten startar projekt? Det låter smidigare med Ellens variant, för visst kan stora expanderingar av penningmängden behöva göras ibland. Den stora industrialiseringen från 1700-talet och framåt möjliggjordes väl av fractional reserve-systemet. Men pga att det är i privata händer har de som göds av det inte haft förmågan att motstå frestelsen att missbruka det.

            • Lincoln Says:

              Det finns många problem med att skapa pseudopengar såsom kredit genom att skuldsätta samhället. Ett är att det är lätt att det börjar missbrukas igen av särintressen.

              En annan är att ett rent kreditsystem koncentrerar krediter till de som redan har. Ökad ojämlikhet är en förutsättning för ökad penningmängd. Ska ta upp det i en blogg när orken/lusten infinner.

              Systemen i Australien och Pensylvania var inte rena kredit/skuldsystem då kontanter cirkulerade utanför bankernas balansräkningar av skuld/krediter. Under den tid de var ute och snurrade i ekonomin fungerade de som kontanter.

              Det är lika lätt att expandera penningmängden idag med digitala fiatpengar (kontanter) som det är att expandera den genom att öka skuldmängden med krediter.

  4. Helena Palena Says:

    Automagiskt var ett bra ord!

  5. Helena Palena Says:

    Men gud är det receptet för kraschade euroländer. Göra trolletrick som FED gör. Calmfors sa att man kunde ge ett land skuldavskrivning – men inte alla.

    Behållningen med Ellens bok är i alla fall att hon beskriver hur FEDs inte är federalt utan en privatägd kartell. Det måste folk först och främst veta. Sen kan resten få ramla ner som hemska sanningar en efter en.

  6. Stan Says:

    Det här kommer från en ny intressant intervju med Ellen Brown:
    Daily Bell: Can you expand on debt-based money versus money that is issued into the economy without debt – and why the latter is preferable. Some would say the latter exercise comes with debt as well …

    Ellen Brown: I don’t think debt is necessarily bad. The flip side of debt is credit, which is a very good thing. Inventing credit is probably the most innovative thing bankers ever did. But because the Italian bankers who first came up with that scheme were on a gold-based system, they had to do it essentially by cheating, pretending to have more money than they actually had. There would be periodic runs on the banks and the system would collapse. A public banking system would acknowledge credit to be just a legal agreement to pay over time. Creditworthy borrowers would get credit. Their access to credit needn’t be contingent on someone else’s agreement to give it up. The system would be mathematically sustainable.

    http://2020speculator.wordpress.com/2011/01/17/really-good-discussion-on-public-banking/

  7. Håkan Says:

    Hej Stan, Lincoln, Helena, Farfar och alla ni andra. Tack för ert engagemang och suveräna bloggar.

    Svarar här nere till Lincoln angående kritiken från AMI mot Ellen Brown:

    http://www.google.nl/url?sa=t&source=web&cd=1&ved=0CBcQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.monetary.org%2Fweb_of_debt_review.pdf&ei=mik5TbvfEqKqhAfswcXqCg&usg=AFQjCNESPRgi_JoZxVmHNbXLoMeESeN2Zg

    Håller inte alls med om denna kritik.

    Ett statligt ägt FRB-system är inte alls lika illa som ett privatägt FRB-system. Det är faktiskt skillnad som natt och dag. Statligt ägda banksystem ÄR verkligen en lösning, och kanske den allra lättaste och smidigaste lösningen.

    Om staten inkasserar alla räntor så kan/måste staten återcirkulera dem tillbaka till medborgarna genom offentliga investeringar och/eller skattesänkningar. Detta är en enorm fördel. Det största av privatbanksystemets inbyggda tvång till kreditexpansion, nämligen den kroniska penningbristen i realekonomin (jämför filmen Money as debt) – skulle alltså helt elimineras. Det är svårt att tänka sig ett enklare och smidigare sätt att få räntebetalningar att återcirkulera in i realekonomin. Förstår inte hur AMI-kritikern kunnat missa detta.

    Vidare kan staten gynna realekonomin på den finansiella sektorns bekostnad genom att återinföra valutaregleringar och vägra ge krediter till finansiell spekulation. (I övrigt kunde kreditgivningen vara marknadsstyrd). Om den enda sättet att passivt tjäna pengar på pengar således blir genom inlåningsränta i det statliga banksystemet, så kan staten med hjälp av skatte- och räntenivåer balansera penningmängden så att den harmoniserar exakt med BNP-utvecklingen. Vi får alltså så mycket ränta på våra pengar som vi som nation jobbat ihop till, varken mer eller mindre. Ytterligare ett tvång till exponentiell kreditexpansion (för hög inlåningsränta) är därmed eliminerat.
    Och framför allt kan vi nå målet med nolltillväxt i BNP utan att det blir finansiell kris. En hållbar utveckling med avseende på miljö- och resursfrågor blir alltså för första gången i modern tid möjlig.

    För det tredje – om staten ägde banksystemet kan den ju när som helst komplettera penningmängden med skuldfria pengar via offentlig sektor. Staten sätter sig då visserligen bokföringsmässigt i skuld till sig själv, men detta är ju öht inte skadligt, och går inte att jämföra med nuvarande system (statsobligationer med räntekrav). Staten skulle helt enkelt låna räntefritt och amorteringsfritt. Skulden skulle bara vara en formalitet i bokföringen, ingen skulle kunna parasitera på den.

    • Lincoln Says:

      Det både du och Ellen Brown missar är att det alltid måste sitta någon i skuld för att en motsvarande kredit ska existera – annars är det inget kreditsystem. Det går att ta ränta i ett helt kontantbaserat penningsystem, det går att låna ut kontanter. Men själva skapandet av kontanter sätter ingen i skuld. Själva skapandet av krediter/skulder förutsätter en ojämlikhet. Min senaste blogg handlar om detta:
      http://parasitstopp.wordpress.com/2011/01/22/glom-politikerna/

      Men det du nämner om kreditgivning till större företag och att sätta dessa i skuld för att staten ska kunna styra dessa efter demokratiska beslut till det allmännas bästa kan jag nog hålla med om att det skulle kunna vara bra. Det påminner en del om hur Japan (Richard Werner – Mammons Furstar) använde sina kreditfönster där folk inte fick krediter ( de var hänvisade till att använda de parallellt existerande kontanterna) utan bara företag som tjänade landet (inför kriget riktades denna fönsterhantering produktionen mot krigsindustrin – efter kriget till exportindustrin). Att sätta skuldoket på storföretag för att hålla dem i demokratiska tyglar kan jag kanske tänka mig men att ha skuldoket på folket ser jag som en synnerligen dålig idé.

      Nackdelen är (precis som Werner redogör) att bankparasiterna brukar alltid kunna krångla sig ur den tvångströjan.

  8. Håkan Says:

    Lincoln – i praktiken kommer det att finnas en blandning av skuldfria pengar och krediter i ekonomin i Ellen Browns förslag. Om betalningsmedlen är i form av kontanter eller inlåning på konto spelar i det läget mindre roll, eftersom staten (vi alla) äger banksystemet. Alla pengar blir centralbankspengar.

    I båda fallen kan staten formellt och bokföringsmässigt bli i skuld till sig själv, men det är ju en skuld som aldrig behöver betalas. Det är alltså helt liktydigt med att ”ingen behövt sätta sig i skuld”. En ren teknikalitet.

    Med offentligt ägt banksystem finns som sagt inte längre något tvång till exponentiell kreditexpansion. Räntan strömmar ju tillbaka till realekonomin, till folket, till nya låntagare. Så skuldslaveriet är också borta.

    Staten kommer dessutom tveklöst att snabbt komplettera penningmängden med de önskvärda skuldfria pengarna, dvs spendera dem in i cirkulation via offentlig sektor. Detta eftersom det blir fullständigt onödigt att finansiera hela offentlig sektor med skatter. Detta är ju en av de stora fördelarna, och det är vad folk gärna vill se. Det är ju meningen att offentlig sektor skall ha råd med en bra samhällsservice utan att behöva låna, och utan att belasta skattebetalarna. Hur många gånger har man inte hört Ellen Brown säga: ”There´s no need for a government to go into debt – a government can create it´s own money”.

    • Lincoln Says:

      Jo, du har en poäng där som inte Ellen Brown riktig verkar ha förstått, nämligen att staten inte kan skapa krediter till sig själv – det är lika befängt som att säga att jag kan sätta mig själv i skuld med en hundralapp som jag plockar upp ur min egen ficka och ”lånar ut” till mig själv. Dessa pengar skulle med andra ord vara kontanter.

      Faktiskt är statsskulden redan nu en slags kvasikontanter och en delmängd till kontantsystemet fastän de betecknas som skuld/krediter. Jag tror att det var Adam Smith som sa att ingen stat någonsin betalat sina skulder. Det paradoxala är att om statsskulderna skulle betalas skulle det innebära depression då penningmängden skulle reduceras i samma omfattning. Så, egentligen, varför låtsas att de är skulder då de från början saknar all legitimitet och är skapade från ingenting?
      Bättre att avskriva de påhittade skulderna, nationalisera banksystemet och starta på ny kula.

      Jag förstår fortfarande inte varför staten ska skuldsätta några andra mer än möjligtvis storföretag för att kunna ha en demokratiskt hållhake på dem och kunna styra dem till allas bästa och inte företaget och dess lednings egennytta.

      Men nackdelen med att ha ett kredit/skuld system är att bankparasiterna återigen lyckas dimma till begreppen igen så att folk inte kan skilja på krediter/skulder samt dess motsats – skuldfria kontanter.

  9. Håkan Says:

    Till Lincoln: Ja, om staten äger centralbanken kan man säga att en del av statens kredittagande i sin egen bank ”blir” kontanter. Kontanter är ju monetariserade centralbankskrediter. Centralbankens krediter (eller likvida medel som det också kallas) behöver emellertid inte nödvändigtvis vara i form av kontanter, de kan lika gärna vara i digital form.
    Men i vilken form de än är så kan alltså en självständig stat när som helst skapa samhällets betalningsmedel skuldfritt genom att bokföringsmässigt sätta sig i skuld till sig själv i sin egen bank, och därefter överföra medlen till konton i den offentliga sektorn för att spenderas vidare ut i ekonomin.

    I Ellen Browns modell med offentligt helägt banksystem skulle hela samhället ALLTID betala med likvida medel. Skillnaden mellan kontanter och krediter på konton skulle alltså inte alls ha samma principiella betydelse som den har i nuvarande system.

    Delar för övrigt helt din uppfattning att dagens statsskulder är befängda. Tänker man sedan på den politiska betydelsen (fullt med lögner) statsskulderna fått så……lite tjära och fjädrar skulle nog kunna komma till användning när det gäller vissa svenska politiker och högre tjänstemän…

    Angående skuld: Det offentligt ägda banksystemet skulle ge lån efter marknadsmässiga kreditbedömningar, tex till nya företag, barnfamiljer som vill låna till hus, etc. Skuldsättning på frivillig basis alltså, i den mån banklån precis som nu skulle vara ett naturligt inslag i ekonomin.

    Ellen Brown vill med sitt offentligt ägda FRB-system behålla det marknadsmässiga inslaget när det gäller utökningen/minskningen av cirkulerande pengar som nuvarande privata FRB-systemet har. Det går kanske att förstå att det uppstått kritik mot detta, men jag anser inte att hon tänkt fel. Varför skulle man inte kunna ta lite hjälp av marknaden, det gäller ju bara en del av penningmängden? Den totala penningmängden kan ju ändå aldrig bli helt beroende av mängden lån, eftersom återcirkulationen av räntor är perfekt och staten alltid kan komplettera med skuldfria pengar via offentlig sektor. Någon ny skuldpyramid kan det aldrig bli frågan om.

  10. Lincoln Says:

    Nja, jag tror att det är viktigt att hålla på på trådarna ifall man diskuterar. Det är en av anledningarna till att ämne kallat ekonomi soppat till sig fullständigt – bristen på stringens. Att man luddar ihop begreppen mellan skuldpengar (krediter) och skuldfria pengar (som både kan vara digitala eller fysiska) är ett exempel.-

    1) kontanter är permanenta (om de inte as ur cirkulation) och sätter ingen skuld
    2) kredit har ALLTID en skuld vidhäftad till sig och dödas alltid vid betalningen av skulden

    Du svajar redan på dessa punkter – det är just denna svajning jag är rädd för att bankparasiterna ska nyttja igen för att återta kontrollen.

    Du skrev:
    ”Det offentligt ägda banksystemet skulle ge lån efter marknadsmässiga kreditbedömningar, tex till nya företag, barnfamiljer som vill låna till hus, etc.. Skuldsättning på frivillig basis alltså, i den mån banklån precis som nu skulle vara ett naturligt inslag i ekonomin”

    Men du ser det är här du hamnar i riktigt svårighet och för mig är detta massa religiöst tillbedjande till en marknad som inte finns – ordblaffsor som ekonomer brukar hänge sig åt.

    För det första säger du inte varför de måste hamna i skuld till staten för att staten hittar på krediter– vad är gott av det?

    För det andra vad har banksystemet för ”marknadsmässigt inslag” nu som du menar att banker har ? De trissar upp priserna på bostäder. De är en parasitisk mellanhand och inget annat. Riktiga företag konkurrerar om befintliga pengar och kan inte skapa pseudopengar genom att skuldsätta allt och alla med krediter. Banker är inga företag och således finns det inget marknadsmässigt i deras verksamhet. Vi kan ta den sk husmarknaden som exempel:

    Vid en husförsäljning har inte köparna pengarna utan ”lånar” av banken som inte heller har pengarna men kan hitta på från luften såsom kredit
    Så här har vi tre deltagare på denna ”marknad”
    1) en säljare (tillgångssidan)
    2) potentiella köpare (efterfrågesidan)
    och
    3)mellanhanden banken som vill sälja så mycket som möjligt av sin ”produkt” – dvs skulder skapade från ingenting
    Det är ingen marknad, det är skuldslavsrace där ”husägaren” får hyra huset av mellanhanden, parasiten=banken

    Bostadsinflationen som följer pga denna upptrissning döper bankparasiterna om till ”värdeökningar” och kan på så sätt lura folk till att tro att det alltid kommer någon större skuldtorsk efter köparen och att köparen ”investerar” i framtiden. Hela pyramidspelet är bankparasiternas fel.

    Vilket av ovan tycker du är det ”marknadsmässiga inslaget”?

    Banker ska låna ut pengar som finns (100% täckning) och inte ingripa i prisbilden genom att hitta på krediter/skulder som trissar upp priserna. För det är ju vad de kommer göra oavsett om det är en statlig eller privat bank.

    Att banker skulle vara något vidare bra på att bedöma den reella ekonomin och dess marknad har ju redan visats runt om i världen vara en gravt felaktig tro. Får faktiskt citera Marx i detta (även om jag inte är ett fan a honom för övrigt så var han spot on på detta:

    ”“Talk about centralisation! The credit system, which has its focus in the so-called national banks and the big money-lenders and usurers surrounding them, constitutes enormous centralisation, and gives this class of parasites the fabulous power, not only to periodically despoil industrial capitalists, but also to interfere in actual production in a most dangerous manner— and this gang knows nothing about production and has nothing to do with it.””

    • Håkan Says:

      Förstår jag dig rätt i att du vill att enbart kontanter skall användas i ekonomin? Alltså ingen inlåning på konton, inte ens om hela banksystemet vore statligt ägt?

      • Lincoln Says:

        Kontanter kan vara digitala och kontanter kan finnas på konton vid 100% täckning. Det är det här som jag menar med att gränsen mellan krediter och kontanter lätt suddas ut.

        Jovisst, kan det finnas inlåning men utlåningen ska inte ske som är större än inlåningen. Banker ska låna ut pengar de har och inte dopa marknader genom att hitta på pseudopengar som de inte har och ”låna” ut.

        FRB systemet är inte uppbyggt på att inlånade pengar lånas ut igen, som lånas in igen osv i en fallande geometrisk serie . Multiplikatormodellen är felaktig och till för att vi ska tro på sådana sagor, jag skriver om det här:

        http://parasitstopp.wordpress.com/2011/01/21/fictional-reserve-banking-exempelrakningar/

        Förutom att två Nobelpristagen bevisat att så inte är fallet är det enkelt att påvisa. Om de nu lånade ut 90% av vad som finns på ditt konto skulle ju 90% vara borta när du kollar kontot men det har du väl aldrig varit med om antar jag. Krediterna står kvar på ditt konto och är inte ”utlånade” någonstans. Krediter skapas oavsett insättning och eventuella reserver skapas ungefär ett år efteråt av centralbanken.

        Faktiskt var jag på ett Browns forum för några år sedan och försökte lära Brown detta men hon hade otroligt svårt att inse det. Det kanske säger något om hur indoktrinerade vi blivit när vi tror att pengar är några slags kvantobjekt som har en existens på två ställen samtidigt.

        Det naturliga vore givetvis att när banken lånar ut pengar från ett konto så töms det kontot. Banksystemet ska vara en allmännyttig del av en infrastruktur, precis som vägnätet. Det finns ju redan en mängd företag som inte har bankoktroj (dvs framför allt förmågan att trolla fram krediter) som tar emot insättningar och lånar ut dem igen. Dessa företag kan inte behandla pengar som kvantobjekt som har en existens på två ställen – när de lånar ut töms det kontot. Det är bara finansinstitut med bankoktroj som har rätt att låtsas att de har kvantfysiska förmågor.

        • Stan Says:

          Kommentar från juristen Browns försvarsadvokat:
          Men i så fall har hon nog lärt det nu, jag har vid mer än ett tillfälle hört henne säga i intervjuer att i stort sett vem som än som klarar av att ta sig fram till lånedisken får låna, det där med reservkrav tar man hand om den dag det blir dags för kontroll av det, och då kan man tillfälligt låna från andra (centralbanken?) för att få det att se bra ut.

          Sen kan man tänka på hur ekonomijournalister som Staffan Sonning brukar förklara; han menar att banker har bara ett reservkrav på en viss procent när de ger lån, resten lånar de från andra banker! Låter lite konstigt att de skulle hålla på att låna kors och tvärs av varandra så där.

          Och mer om Ellen, nog gör hon ett bra jobb med sin public banking-drive. Minst 10 delstater har nu förslag om att starta delstatsägda bankverksamheter. Ett steg i rätt riktning när det är mycket svårt att få gehör för en fullständig penningreform. Förutom att det kan rädda delstaternas ekonomi ger det också en möjlighet att sprida medvetenheten om hur banksystemet fungerar. Det är nog en viktig del om man lyckas nå någon sorts reform, att hålla en hysterisk vaksamhet så att inte de gamla vanliga finurliga gossarna kommer smygande tillbaka. Man kan använda de resurser som nu läggs på att övervaka medborgarna via FRA mm på det.

  11. Håkan Says:

    Lincoln: Kontanter är inte skuldfria pengar i dagens system, privatbankerna betalar för dem till centralbanken. Om en bank behöver mera kontanter ökar den sin skuld till centralbanken.

    Däremot skulle kontanter och digitala centralbankspengar i ett FRAMTIDA statligt ägt banksystem kunna vara helt skuldfria. Men jag föreställer mig att själva den monetära skapelseprocessen ändå skulle se likadan ut som den gör nu. Centralbanken utökar sin balansräkning, fast denna gång med ägaren/staten som bautalåntagare och utan krav på vare sig ränta eller amorteringar.
    Men detta kanske inte är så viktigt.

    Håller sedan med dig fullständigt i frustrationen över ”kvantpengarna”. Det är naturligtvis inte insättarnas pengar som lånas ut. Pengarna kan ju inte vara på två ställen samtidigt. Vi är helt överens om detta, Lincoln, jag har själv kämpat i flera år på olika forum för att slå hål på samma myt.

    När det gäller amerikanarna kan man onekligen känna viss förundran. Jag vet inte varför både Ellen Brown och Paul Grignon (Money as debt) envisades med att ha med båda versionerna i boken respektive filmen – som om versionerna kunde harmoniera med varandra vilket de ju inte kan.
    Förvirringen kan möjligen bero på att ”reserven” i USA/Canada åtminstone delvis kan ses som en likviditetskvot och är relaterad både till inlåning och utlåning, i motsats till det svenska kapitaltäckningskravet som är relaterad enbart till utlåningen. Men jag är inte säker.

    Och som det inte räckte med detta så dyker det hela tiden upp nya energiska ekonomistudenter som blandar ihop kapitaltäckningskrav med likviditet/centralbankspengar också.

    Eller folk som tror att banker skapar krediter som inte går att betala med….underförstått då att bankerna enbart gör något slags administrativt förarbete medan själva betalningarna alltid förutsätter centralbankspengar brutto – vilket i sin tur skulle betyda att centralbankens balansräkning skulle vara lika stor som privatbankernas tillsammans, vilket den naturligtvis inte är.

    Men ok, åter till diskussionen: Det finns säkert olika lösningar som kan fungera. Men hittills tycker jag att Browns och Stills lösning verkar enklast, i synnerhet som de har konkreta förebilder i North Dakota och Australien, samt att stort intresse finns i ett ökande antal amerikanska delstater.

    Du skriver att pengar på konton skulle behöva minska vid utlåning. Men skulle det inte var svårt att hitta en kontoinnehavare som var beredd att avstå sina besparingar till tex ett huslån på 25 år? Hur skulle öht synkroniseringen mellan inlån och utlån fungera? Eller skulle det finnas en gemensam pool för utlåning? En fond med andelar? Tror att Karl-Henrik Pettersson varit inne på det. Eller kunde staten eventuellt ha ett bautakonto varifrån alla lånepengar kunde dras?

  12. Lincoln Says:

    Centralbanken skapar de 100 kr utan att sätta någon i skuld. Att de ”lånar” ut dessa innebär inte att de i sig är skapade genom skuldsättning – de är skapade genom fiat (jag tycker de ska spenderas ut i ekonomin och den vägen komma till banker genom insättningar – som sagt – jag förordar INTE detta system såsom du gör).
    Om du lånar en 100-lapp från din plånbok har du inte skapat några krediter. Du skapar krediter om du påstår att fiatpengarna både finns i din plånbok samtidigt som du lånat ut dom – det är detta som banker påstår (även om man med enkel logik förstår att så inte kan vara fallet).

    100-lappen har en existens utanför bankernas konton och balansräkning men det har aldrig krediter. En hundralapp kan i teorin cirkulera i evighet mellan köpare och inga transaktioner hamnar på någon av bankernas balansräkningar. Alla transaktioner med krediter hamnar dock alltid på bankernas balansräkningar. Digitala kontanter är en hybrid, precis som statsskulder är en hybrid.

    Det är just denna hopblandning av krediter/skulder och fiatsystem som jag är rädd för att kreditparasiterna kommer försöka utnyttja.För att råda bot på det borde det vara 100% täckning på bankerna. Banker ska aldrig få tillåtas låtsas låna ut kvantpengar som de låtsas finns kvar på kontot samtidigt som de är utlånade till någon annan.

    Annars hamnar vi dessa eviga ”Schrödingers katt” diskussioner som alltid bara skapar förvirring och ingenting annat.
    Banker ska få låna ut kunders insättningar, under den tid kunden så vill, varvid kontot töms så slipper vi ha ändlösa meningslösa diskussioner om katten finns i lådan eller ej- eller t.o.m med än värre – är det överhuvudtaget en katt som kanske/kanske inte finns i lådan?

    Visst att studera hur bankerna skapar krediter är medvetet gjort svåråtkomligt men baseras på väldigt basal mattematik. När inte ens doktorander i nationalekonomi kan få det rätt så säger det något om bristen på information samt inkompetens bland kvacksalvaryrket ekonomer. Håller med ekonomiprofessor Steve Keen om det bästa vore att alla ekonomer begick harakiri så att naturvetare kunde ta över haveriet och göra en riktig vetenskap av spektaklet.

    • Håkan Says:

      Föreslår att vi lägger ner polemiken. Det går just nu inte att komma längre, det är som det är.

      När allt kommer omkring står vi ju ändå på samma sida mot privatbankerna. Och jag är lika förbaskat glad åt att du åter tagit upp bloggandet som så många andra.

      En sak bara, A I (för det är väl du?) – om du en jävla gång till påstår att jag ”förordar detta system” så tar jag det som en krigsförklaring.

      Och angående din oro – vilken lösning det än blir så kommer vi alltid att få oroa oss över vad parasiterna planerar i lönndom. Det är som med demokratin, vi slipper ändå aldrig kampen och medvetandegörande helt.

      För den som vill fortsätta debatten – här lite av det kontroversiella i två citat från Ellen Brown:

      ”I don’t think debt is necessarily bad. The flip side of debt is credit, which is a very good thing. Inventing credit is probably the most innovative thing bankers ever did. But because the Italian bankers who first came up with that scheme were on a gold-based system, they had to do it essentially by cheating, pretending to have more money than they actually had. There would be periodic runs on the banks and the system would collapse. A public banking system would acknowledge credit to be just a legal agreement to pay over time. Creditworthy borrowers would get credit. Their access to credit needn’t be contingent on someone else’s agreement to give it up. The system would be mathematically sustainable.

      Lending is an organic process, responding to the needs of the borrowers – – – I think lending is a much more natural and efficient way to get new money into the money supply than to have an independent body trying to dictate what the economy needs. But private banking institutions have proven they cannot be trusted with this powerful tool. Except for coins, which are a very marginal part of the money supply, all money today is just credit – the credit of the people. It should be a public utility, administered through publicly-owned banks”.

      Hela intervjun:
      http://2020speculator.wordpress.com/2011/01/17/really-good-discussion-on-public-banking/


Skriv här

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s